Canyoning – att ta sig nerför en fors

Ett av sommarens stora äventyr var Canyoning. Jag och min då nästan 13-åriga dotter ställde klockan och gav oss iväg till Anduze, där vi skulle möta upp vår guide och de andra äventyrarna. Här kommer hennes historia: Fortsätt läsa ”Canyoning – att ta sig nerför en fors”

Annonser

Att tova

Jag har den äran att känna en fantastisk människa som lever närmare naturen än de flesta andra jag känner. En dag fick jag besöka henne och lära mig hur jag tovar med hjälp av såpvatten och något att rulla in det i. Ullen kom från hennes egna får och fanns i grått och vitt. Vi tillverkade sittunderlag under en mysig förmiddag i hennes växthus, under pedagogiskt och kärleksfullt förevisande av proffset själv.  Fortsätt läsa ”Att tova”

September – Skördetid

Få saker får mig att känna mig så rik som när jag kan gå ut i trädgården eller skogen och hämta min mat. Det är en helt annan, och för mig så mycket mer äkta känsla än att gå vägen runt jobb-lön-affär-hem för att få sin middag.  Fortsätt läsa ”September – Skördetid”

När källaren är en sjö

En ‘vanlig dag’ på ett jullov för något år sedan i Champcaluson – anything can happen…

Köpte fisk när vi var och handlade. Den var salt. Väldigt. Insaltad kanske till och med. Stod saltad på paketet, men jag tänkte inte vidare på det utan saltade som vanligt i stekpannan. Fisken avnjöts (inte) till grannens hysteriska blinkande juldekorationer och senaste skivan med barnhits. Och väldigt mycket vatten… Innan fisken inhandlades gick jag in i källaren för att starta pannan och få lite värme i huset. Jag möttes av en sjö. Spännande. Så när vi kom hem igen tog jag mig för att flytta på sjön. Jag vill inte ha den i min källare nämligen. Jag upptäckte då ett rör som Jag inte tidigare sett. Ur röret forsade det vatten. Därav sjön. Spännande. Hålet utanför porten där vattnet tydligen skulle försvinna var ej funktionsdugligt som sådant, kan man lungt säga. Vattnet som forsade in i min källare kom från vägen, det rinner liksom igenom mitt hus. Spännande igen (jag försöker bara hålla mig positiv). Jag tillkallar granne. Grannen säger: putain… Medan jag förtvivlat sopar och sopar bort vattnet som fortsätter forsa gräver grannen i hålet. Med handen. Han hittar mycket därnere. Inget av guld tyvärr. Vi slangar bort vattnet. det funkar men inte tillräckligt fort. Granne 2 tillkallas. Hål nr.2 upptäcks. Inte heller där rör sig vattnet. Vi bygger en de-tour för vattnet medan hål 1 och 2 undersöks noga. Tillfälliga lösningar diskuteras. Att vi måste slå sönder betongen på uppfarten är givet. Kanske även inne i källaren och väggen, för att se vad vattnet kommer ifrån. Ring borgmästaren och fråga om du får gräva upp trottoaren, säger någon. Jag kan ringa borgmästaren och be honom gräva upp trottoaren. Säger jag. Det är ju inte mitt problem att, jo, det är verkligen mitt problem men inte mitt fel, ju, att vattnet från vägen leds in under mitt hus. Kan man tycka. Eller? Sen kommer döttrarna som undrar om vi är klara snart. Tar en pinne och står och gröpar i hålet. Som vi gjort från och till i 2 timmar nu. Slurp, säger det och vattnet rinner undan.

-Nu försvann det! säger hon nöjt och går in igen. Jag tackar granne 1 som har lera upp till armbågarna och granne 2 som blöder på handen. Sjön är borta, barnen hungriga och jag en fisk att tillaga.

Lisa

För mer om mitt kära Champclauson klicka här!

Äppelskivor – bästa snackset

På jobbet får vi en fruktkorg varje vecka. Ibland på fredagen finns det några halvskrumpna äpplen kvar i korgen som då alltid slängs bort om ingen förbarmar sig över dem. Den här gången gjorde jag det, har svårt med mat som slängs. Inspirerad av mina barns fantastiska fritids där de sedan småbarnsåren alltid gjort äppelskivor tänkte jag prova.

18816358_1327901787328634_808214866_n Fortsätt läsa ”Äppelskivor – bästa snackset”

Djungel?

Det växer så det knakar i Frankrike och deras grill-säsong startade för månader sen. Varje gång vi kommer ner så möts jag av en djungel. Varje gång röjer vi fram trädgården. Det kommer troligen inte vara annorlunda den här gången. Hoppas bara att klätterväxterna vi planterade i höstas har växt mest. De som ska ge skugga på balkongen.

IMG_5150
De här grejerna ska ju inte vara här!

 

En vinterdag då vi nyligen kommit ner var en sån trädgårds-röj-dag:

Dagen bjöd på idel solsken, så trädgårdsarbete stod på schemat. Som en varm vårdag i Sverige, en sån där så att man får ta av sig jackan för att det är för varmt. Och att man känner solens strålar i ansiktet ni vet, när man blir så där glad att solen kommit närmare. Nu hade den ju inte det, utan jag hade kommit närmare den, men det var samma känsla. Grävde fram en del av trädgården. Den blev fin-are. Storasyster hade svårt att välja sysslor då det mesta inbegrep något äckligt. Definitionen äckligt är i hennes värld mycket bred, och denna dag inbegrep det allt som kunde liknas vid en insekt. Vilket det finns en hel del av under plattor som ska travas upp, jord som ska grävas i, gammalt gräs som ska flyttas till komposten eller stenar som ska sopas rena. Bekymrad över hur hon då kunde hjälpa till, utan att vidröra något ‘äckligt’ gav jag henne uppgiften att dokumentera arbetet med mobilkameran. Hon gillar fyrkantiga saker med skärm och får hon hålla på med min telefon är hon glad. Hon är dessutom mycket duktig på att ta kort, så jag tyckte det var en lämplig uppgift. Fotandet övergick senare i en film om hela huset, där hon går från rum till rum och pratar sig framåt, -här har vi ett gammalt äckligt konditori, och här inne är det massa äckliga gamla grejer, och här i den gamla lägenheten är det trasiga gamla äckliga saker, osv, osv. Om jag vill visa mina vänner filmen, som blev så lång att telefonminnet blev fullt, så gör jag det helst utan ljud.

IMG_5149
Oj, härunder fanns det ju fina stenar och någon slags rund grej!

Lisa

För mer Champclauson klicka här!