Liane Moriarty lyckas skildra vardagslivet för ett antal familjer på en liten ort i Australien träffsäkert och med hög igenkänning. Inte för att min vardag består av hemmafruar eller ‘frukost på strancaféet’ men för att det som utspelar sig inom hemmets väggar är lika oavsett. De olika familjekonstellationerna, relationerna, rädslorna och glädjen. Det som delas och det som inte delas. Stora små lögner handlar om ett antal föräldrar som har barn i samma skola, det är grupperingar och intriger med många bottnar. Det är skickligt berättat genom att hoppa fram och tillbaka i händelseförlopet, ett författartekniskt drag som här fungerar utmärkt. Liane är skicklig på att beskriva de olika karaktärerna så att du snabbt kommer in i handlingen, förstår vem som har vilken roll (okej ibland blir det lite för många namn att hålla reda på) och med nyfiket intresse vill veta mer om dem. Det är människor det handlar om, och som en bra film är det väldigt behagligt att svepas in i någon annans vardag för en stund.

Lisa