Jag har två hem.

Jag lämnar alltid något. Som ett varannan-vecka-barn. Har det bästa av båda och saknar alltid något. Nu har jag lämnat det ena, med alla dess förändringar. Pysslet i barnens rum, nya lägenheten, vackra små saker som jag tycker om med mitt Frankrike-hem.

Ljuset. Värmen som omger en dag som natt, dofterna från tallarna, bageriet, varm asfalt, ljuden av det öppna sovrumsfönstret som rör sig i kvällsbrisen. Hej då.

Hej Sverige, hej jobb, hej skola, rutiner, tider, träningar, väckarklockor och hej alla saknade vänner. Hej också nya höstplaner. Planer om matlagning, plugg, kompisträffar och filmkvällar. Hej framtid – jag är här nu.

Lisa