Sveriges Största Äventyrsbad

Så var det äntligen dags, den stora dagen som vi pratat om så länge. Då Coop gjorde om sitt poängsystem så att en inte längre kunde hämta ut sina poäng i form av presentkort att handla för blev det helt plötsligt svårare att använda poängen. Då vi gick in och tittade vad en kunde välja bland fastnade vi ganska omgående för Lost City – Sveriges största äventyrsbad i Örebro. Ordinarie pris 150 bagis per barn och 200 bagis för barn över 12. Att ha så här pass stora barn som jag har gör det möjligt för mig själv att också vara barn i viss bemärkelse. Å vi har så himla roligt ihop!

Poängen hade växt så att vi nu gick in gratis allihop, och allt kändes väldigt värt det, trots den långa resan. Vädret var pissegrått och vårsolen höll sig undan, så vad passade bättre än att ge sig ut på äventyr!

Till skillnad från andra äventyrsbad har alltså detta ett ‘djungeltema’ som min 9-åring sa. De har verkligen jobbat med interiören. Designen är som en ruinstad som blivit överväxt av djungel. Det är vattenfall, palmer, djungelljud, levande hajar (jo faktiskt), gamla stenstatyer och vassparasoll. I stort har de lyckats väldigt bra. Det är väldigt lite detaljer som påminner om ett ordinärt badhus, men visst finns också vita kakelplattor och plastiga rutschkanor lite här och där.

I entrén möts vi av en utmaning:

17741138_1272263096225837_1641164230_n

Självklart antar jag utmaningen. Första anhalten blir därför klätterväggen, som har olika leder beroende på vikt och ålder. Check på den. Mest för att jag inte ville ramla i vattnet riktigt än. Andra anhalten var det land som utgör ‘Vilda Forsen’. En realistisk fors-pool-fors bana det gick att ta sig fram i på lite olika sätt, och därför tror jag att det är den som jag skulle kunna leka längst i. Den var brusande forsar som sög med en hit och dit och ner och upp för att kasta ut en i en pool där jag ibland forsade in i andra badande, utan större skador dock. När vi anlände var det väldigt mycket folk nämligen, framåt kvällen blev det betydligt lugnare och nästan inga köer någonstans. De har generösa öppetidet. 9-21 varje dag. Grymt! Check på Vilda Forsen också! Tredje anhalten var en vattenrutschbana som var lång och trevlig och inte så gastkramande. Kändes bra som uppvärmning för adrenalinet.

17741131_1272263089559171_1140741291_n

Sen var det dags för den som jag var lite skraj för. Pitch Black. Jag tycker inte att mörker är så läskigt, bara lite. Jag tycker inte att vatten är så läskigt, bara lite. Men vatten och mörker tillsammans är ingen hit för mig. Kanske var jag med om ett skeppsbrott i ett tidigare liv, vad vet jag. Därför fokuserade jag helt och hållet på att klara den under 10 sekunder. Så att jag inte skulle tänka på om det var läskigt eller ej. Jag spanade också in svängarna redan på vägen upp, för att memorera hur och när min kropp skulle ändra riktning. Det här var den kortaste banan av alla, och för er som är som jag: den var inte becksvart, det fanns lite lampor här och där. Jag slungade iväg mig själv med hjälp av stången och åkte på skulderblad och hälar spänd som en fiolsträng  och lyckades komma ner under tio sekunder. Phu! Check på den.

Jag lyckades inte snappa upp namnen på alla banor, vilken som var vilken, men givetvis åkte vi allihopa, en del med bad-ringar, enkla eller dubbla, en del utan. Vi fick två favoriter. En som hade formen av en toalett, som en spolades ner i. Det var väldigt roligt, och spännande på ett annorlunda sätt när tyngdkraften drog en närmare och närmare hållet när farten avtog. Uppifrån startpunkten kunde vi även se den som sprattlade runt i ‘toan’ vilket var ett extra plus, och vi skrattade mycket åt varandras förtvivlade sprattel för att hålla sig på rätt köl.

En annan var en bana som vi såg utifrån direkt när vi kom. En gulblå bana med stora ‘bollar’ på. Som en lång orm som ätit tennisbollar, ungefär. Den åktes med badringar, och innan avfärd fick vi välja tema: Akvarium, Party, Inka eller Thunderstorm. I de här ‘bollarna’ som visade sig vara biodukar a la cosmonva visade sig då olika filmer, och ljudet och ljuset i banan var så klart avpassade efter temat. Ambitiöst, spännande och en galen färd. Jag färdades ofrivilligt mestadels baklänges i den här banan, vilket gjorde det ännu mera gastkramande och så att jag totalt tappade orienteringen. Underbart :). Många gånger ville vi åka.

När barnen efter dryga fyra timmar frågade efter bubbelpoolen ville jag och kompisen åka lite till. Efter fem timmar kände vi oss klara allihop, otroligt nöjda och glada. Det var faktiskt ett galet roligt ställe, och jag har träningsverk i magen och ett bleknande blåmärke på knät som ljuvliga minnen. Barnen, som annars inte är överförtjusta i långa bilresor, var mer än villiga att göra om resan igen för att komma dit. Topp!

Utmaning avklarad – check!

 

Tankade energi på Creperiet inne i Örebro innan vi tog oss an Lost City…

Lisa

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s