Ett ögonblick jag är på väg

Un attimo sto arrivando – det är Italienska och betyder just: Ett ögonblick jag är på väg. Det är också namnet på en blogg, på en resa som gjordes mellan Albiano Magra i Italien och Göteborg i Sverige. Resan pågick i 7 månader och en vecka. De som utförde den här vandringen var två personer, Carlo och Helena och deras två åsnor Toni och Aurora Alba. De gick. Hela vägen. Sov oftast bara en natt på varje ställe. Förlitade sig på människor på vägen för husrum och hö.

Det min vän Helena påpekar efter ankomsten till Göteborg är alla dessa möten. Möten med människor som man annars inte skulle ha träffat. Möten som nästan odelat varit positiva, spontana och fyllda av nyfikenhet. Människor vill mötas.

Att ankomma till Göteborg i oktober, stalla in åsnorna och bege sig till en lägenhet var inte så skönt som man kanske skulle kunna tro.

-Det var inte roligt att komma fram, säger Helena.

Det är att vara på väg som är målet. Att resa- är ju att vara på väg. Inte att komma fram. Då har du slutat resa. Själv älskar jag att resa. Resandet i sig. Att vara i rörelse. På väg. Att möta en annan person är en resa i sig. När jag reser är jag inte ute efter speciella attraktioner eller platser som jag ska bocka av på en lista. Även om jag tycker att det är häftigt att ha sett stenen där Oraklet i Delphi tros ha suttit så är inte det ett minne som biter sig fast, det är de människor jag mött. Vad de gett mig, mötena. Om det är vi rörande överens, Helena och jag.

Projektet med vandringen växer, att undersöka hur det är att gå, att färdas i den takt som det egentligen tar mellan två platser, vad gör det med oss som människor? Helena och Carlo börjar redan planera att gå tillbaka till Italien. De vill inte sluta gå. Längs vägen de gått, som de nu döpt till Via Asina (Åsnevägen) har de också planterat träd för de som ville. Mitt träd finns i en by som heter Comano i Italien. Jag planerar att besöka mitt träd och vandra en bit av Via Asina, tillsammans med Helena, Carlo och åsnorna när de är på väg tillbaka. Jag tror de är något på spåret, vandrarna.

Läs mer och ta del av deras fantastiska bilder:

http://unattimostoarrivando.blogspot.se

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s