Paris-mössor från Pauline Pô

img_0181

För drygt 9 år sedan köpte jag en mössa av en kompis kompis i Paris. En röd. Med blomma på. Jag blev alldeles kär och ville köpa fler men det fick bli en lila som present till systersyster och sen var möss-budgeten slut. För den gången. För väl i Sverige fick jag så mycket frågor om vad jag köpt den, så många komplimanger och hur den var sydd så jag till sist bestämde mig för att köpa fler, och sälja. Sedan 6 år är jag den enda svenska importören av dessa små godbitar. Fortsätt läsa ”Paris-mössor från Pauline Pô”

Annonser

Kök med FÄRG!

Sommaren 2014. Under vintern hade jag med glädje slagit ut en vägg för att göra ett stort kök-allrum. Jag slängde ut väggen i bitar genom fönstret efter att jag slagit sönder den med en slägga. Det var roligt. Och skönt. Ibland behöver man slå. Ha sönder. Skapa utrymme. När sommaren kom slet mamman och jag i veckor för att få ordning på köket. 5-7 lager tapet att riva. Kakel att knacka. Väggar att putsa. Fortsätt läsa ”Kök med FÄRG!”

Ett ljus för de levande

 

img_9250Så många människor, så mycket folk. Så många ögon som vill. De suger åt sig allt de roliga, längtar efter skratt, fascination, att få. De kommer nära nära, så många som vill ha. Så många händer som vill ta i min, så många selfies. Så många bilder med unga grabbar, med mormor, med barn, med pappan, mamman och bebisar som läggs i min famn, selfie! selfie! Så många filmer vi fastnat på. Så vi kan glädja i mörka stunder, igen och igen och igen. Så många Thank You! Så många,hundratals, tusentals, som ett mantra. En tacksamhet som är enorm.

Jag går runt i civila kläder och försöker förstå, försöker ta in. Fortsätt läsa ”Ett ljus för de levande”

Enduit

Numera köper jag säckvis med spackel-pulver och blandar hej vilt när ett nytt rum ska fixas. Inför första rummet var jag mer tveksam. Tänker tillbaka på det nu och inser med stolthet att jag börjar bli lite rutinerad på det där med spackel. Delar nu en upplevelse från 2013: Fortsätt läsa ”Enduit”

Min Hjälte

img_8942
Flyktingar som anländer till förläggningen/OS-arenan

 

img_8944
Olympiska stadion Galatsi, som härbärgerade 1000 flyktingar. Våran ‘scen’ var under OS-skylten

Ni vet såna här äventyrare, såna som bestiger berg, ensamseglar över havet eller springer maraton genom öknen. De är balla. Jag tycker de är häftiga människor, lite som hjältar. Som gör det som vi vanliga tänker är omöjligt.

I våras gick jag och mina barn nästan 3 mil på två dagar. Det tyckte jag var himla starkt gjort. Vi hade mat med oss, och sovsäckar, och godis. Det var ett frivilligt äventyr. Mina barn var då 7 och 10. Vi var friska starka och glada. Vi hade sovit gott innan vi gick. Det var fint väder och vi gick till en kiosk och tog en glass en gång. Vi kände oss lite som äventyrare, lite som hjältar.

Nu ska jag berätta om verkliga hjältar. De som inte väljer sitt äventyr.  Som inte tränar i flera år, har pt:s, sponsorer, filmteam, massör, privat kock och 12 bärare.

De som flyr för sina liv. Fortsätt läsa ”Min Hjälte”

Triss i Damer

img_6719

Mittemot vårat hus bor de tre damer. Fru vit, fru svart och fru röd. Efter färgen på deras hår. Egentligen har alla vitt hår men två av dem färgar sitt. Så bekvämt, för oss, så vi håller ordning på dem. Damerna är ytterst nyfikna och vet, tack vare det, allt som händer i byn. De hänger ut ur sina fönster och glor totalt ogenerat på allt och alla. Annars står de i gathörnet och skvallrar med varandra och glor. Vi bestämde oss direkt att vi måste hålla oss på god fot med dem. De kan vara bra att ha. Och o-bra att ha emot sig. Och så behöver vi inte installera ngt larm. De ser allt och har full uppsikt över vårat hus. Fortsätt läsa ”Triss i Damer”

Europas största Loppmarknad

Marché aux puces – Clignancourt

 

Le Marché aux puces de Paris/Saint-ouen, eller The Paris flea market, som skryter om att vara den största loppmarknaden i Europa är för mig, just THE fleamarket, utan tvekan. Jag är ingen shopping-människa men är det nånstans jag shoppar så är det här, och har jag lust att handla så är det hit jag åker. Även om Paris inte är next-door så väntar jag gärna i månader på att få besöka detta myller av allt och ingenting och göra mina inköp. Och det har blivit många under åren. Jag upptäckte marknaden då jag jobbade i Paris och en vän tog med mig dit. Sen var det en stående söndagsutflykt så länge jag jobbade kvar. Det var nu 16 år sedan. Och alla senare Parisresor innehåller definitivt ett besök, ett Paris-måste. Precis som att äta crepes och dricka café au lait bien blanc. Vietnamesiska vårrullar står också på måste-listan, och som tur är finns det gott om vietnamesiska restauranger i närheten. Fortsätt läsa ”Europas största Loppmarknad”